Våran kärlek våran rädsla 
vi slåss för en drivkraft att skydda denna distansen 
som våra beslutsamma fokus skapar
båda övertygade att försvara saken

Ris och ros jag bland mina
vassa vapen vilar vaktar som en hök
bejakar min maniska ådra
jag ser hela världen men trivs bra i min låda

Fönster som skakar och dallrar
Oh! Håll dig innanför ramen 
för vad som är acceperat
Gångjärnen till dörrjävlen havererar

En hallampa som svänger av och an
Högljutt greppar du jacka och skor
försvinner ner och ut genom porten

Det blir plötsligt tyst och jag undrar stilla
jag möter blicken i spegeln och hör henne fråga
Ännu en ros som vissnar i vår rosenrabatt?

Vår kärlek som var så vacker 
Liknar snart en gravplats som glöms bort
Ogräset bara växer och tar över


Men någonstans vill kärlek fram
som maskros tränger genom asfalt
Det blir vår enda hållplats
Där bussar inte längre passerar

Vi slår läger och vi gräver en ny rabatt
men det går inte att plantera nya rosor
i giftig mark


Och missnöjet göds omedvetet och det är bra
jag lyfter på locket och låter det ta plats i
min låda där gror den och samlar poäng
en dag så möts vi  och ok då vet jag
nu är jag redo nu har jag fått nog 

men tills dess då det går fram
hinner det säkert bli sommar
med långärmade tröjor 
skyddar jag huden från solen