Så jävla orättvist!!!!!

Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag ska skriva, orkar inte. Sitter hemma och gråter. Det är så jävla tungt och overkligt det här med mamma. Tiden är knapp. Varenda minut är värdefull och dyrbar och här sitter jag i England och kan inte umgås med mamma. Jag känner mig så maktlös. Det gör så jävla ont. Mamma, när vi äntligen har fått bra kontakt och lära känna varandra på djupet och öppna oss för varandra ja då ska den jävla cancern komma och ta dig ifrån mig och oss. Jag vet inte hur många månader till jag får ha dig i livet och här sitter jag i England och har lovat dig att stanna kvar och göra klart skolan om du berättade för mig vad som var fel och nu vet jag och vad ska jag göra mamma? FUCKING JÄVLA CANCERJÄVEL!!!! JAG HATAR!!!!!! Det är så jävla orättvist!!!!!!!!!!!!!!!