Tiden går fort, sommarlovet är så gott som över. Fredag i morgon och på måndag börjar skolan. Träffa nya människor, anpassa mig till nya miljöer, ett år till i skolbänken. På ett sätt är det skönt att vara hemma i Sverige igen.
Kommer bo kvar hos mamma så det blir till att åka buss till å från skolan tills vidare. Mamma hänger med än så länge. Hon äter och är faktiskt pigg med tanke på omständigheterna.
Jag har mest gått som i en bubbla den sista tiden. Har känt mig väldigt låst här hos mamma men jag försöker hålla god min men när inte det går längre så åker jag i väg några dagar. Mamma blir inte alls glad och jag undrar - förkortar jag hennes liv när jag lämnar henne ensam med alla tankar? Det gör mig ledsen men jag stänger av, helt. En gång har jag gråtit framför mamma, och det var när hon var inlagd senast. Men för det mesta stänger jag bara av. Håller allt inom mig.
Känner mig stressad nu när skolan börjar å allt. Det finns massa saker som jag skulle vilja ta mig tid att göra men nu finns där inte utrymme. Känner mig förvirrad, bortkommen och naken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar