Jag mår bättre idag. Partidebatten gick bra. Skönt det. Det krävdes inte så mycket av mig som jag hade trott. I övrigt så tänker jag desto mer. Och jag vet inte om jag gillar det. Känns som jag avskärmar mig. jag vet inte om det har att göra med att vi snart slutar här. Och jag och avsked är ingen bra kombination.
Sitter i köket och bloggar och bredvid mig har jag två tjejer från irländska gruppen som sitter och övar och inget mig emot. Jag tycker det är jättetrevligt. Tack vare denna skola så har jag vågat mer än någonsin innan och det har jag mycket att tacka dom på irländska folkmusik. För jag har fått sitta med och spela och alla är så varma så jag vet att när jag flyttar till England kommer jag definitivt ta med mig min gitarr, det gjorde jag inte när jag flyttade hit och det ångrar jag stort. Jag ska fortsätta med musik. Och jag längtar nästan till att få komma till England. Här är vi väldigt låsta. För mig är det nästan som att sitta på behandlingshem. Skyddad verkstad. A nu är det rörigt i mitt huvud igen känner jag. Jag skriver osammanhängande så jag själv blir förvirrad. Ho ho Lina! A nä, nu är det snart mat. Hej solong
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar