Vilsen...

Fan.... jag ÄR en beroendeperson. Jag blir mer och mer medveten om mig själv, hur jag funkar och det är inte kul att se. Vissa bitar. Som jag i dagsläget inte ens kan sätta ord på för jag vet inte hur jag skulle framstå. Känner mig ensam med mina tankar. Pendlar mellan glädjerus och uppgivenhet. Crazy. Och så är det det här med alkohol. Fan. Och stressen. Kan inte dricka. Vill inte dricka. Men stressen i skolan och all information gör att jag söker mig till nåt som hjälper mig att få distans. Men jag ska prova  med någonting nytt, nåt mer hälsosammare, sundare. Träna. Jag ska i af prova. För som jag håller på nu kan jag inte fortsätta. Jag är rädd att jag blir deprimerad. Känner släng av det ibland. Men det är bara bita ihop. Jag ska inte ge upp. Men fan i bland är det så jävla motigt, jag blir så trött på mig själv.