Uppgiven torsdag.....jag försöker

Känner mig trasig. Jobbigt. Är i skolan och håller mig mest undan. Gömmer mig i klassrummet och känner mig dålig medans de andra är i verkstaden och gör smycken. Gick ner och skulle försöka men dålig självkänsla kom över mig och jag gick därifrån. Nu sitter jag och väntar på att klockan ska bli 13.18 så jag kan åka härifrån. Hem och lägga mig eller vad jag nu ska hitta på. Gå ut med hunden. Känner mig levande död. Hade ångest från hell igår, i dag är det lite bättre men inte bra. Jag är trött på att gå runt så här. Det ger mig ingenting mer än uppgivenhet. Jag behöver nåt för att ta upp och ur det här men jag får/ska inte göra på mitt sätt och jag hittar inga andra sätt som funkar för mig. Känns jävligt hopplöst for the moment. Det är bara låta dagarna gå. En efter en. Timme efter timme. Minut för minut. Jag går baklänges men kommer ändå fram.....till vad.....det vet jag inte än.