Det går framåt. Mår bättre i dag. Inga humörsvängningar. Kan ju vara för att ja...hormonerna gör sitt. Stött på nåt nytt. Att köpa tamponger i England och vad som finns i kartongen när man öppnar den, ja, skenet bedrar kan jag lugnt säga. Jag trodde att det var random 100-pack MINST, men näe, 20. Ål right. Tar ut en. Vad är nu detta då da? Dubbelt så lång - 2 in 1 tänkte jag men nej, det var bara en i, fast med nån konstig hylsa till. Mycket avancerad teknik måste jag säga. Pull it up - take hylsa out. Känns mycket mycket konstigt det där. Jag ska inte gå in på fler detaljer (haha) bättre jag tar ett kort, nej jag skojar bara.
För övrigt har dagen varit bra. Tog med mig Miranda, hon jag bor hos till Brighton och vi gick å kollade på The Royal Pavilion och det var 2 klasskamrater med oxå. Sen tog vi en fika och sen blev det att hänga på stan, gå ner till Brighton piren. Sprang på fler klasskamrater. Dom gick å åt, jag gick till ett billigare ställe. Burger King. Tog en glass och en billig burgare och satt och tittade på folk som passerade. Dom spelade bra låtar på radion. Så jag satt där i min egen lilla värld. I bland går livet som i en film förbi mig, med människor på gatan tillsammans med andra eller själva passerar förbi, distraherade, skrattande, pratandes, allvarliga. Alla har vi våra egna liv. Våra egna bekymmer. Våra egna passioner och glädjeämnen.
Jag känner mig nöjd med dagen. Jag har gjort läxan som vi har till onsdag. Bra. En uppsats. Vet inte om jag förstod den rätt. Men det lär jag få reda på. :) Kom på att vi kan ha läxa till i morgon oxå. Vi ska göra en film. En kort en. Eller analysera några scener ur en film. Har practical media 1 nämnligen och då ska vi få lära oss att göra kortfilm/dokumentär. Jag vet inte vad jag har gett mig in på här alls. Å ena sidan låter det kul och intressant men samtidigt så känns det osäkert. Jag vet inte hur jag hantera det riktigt. Jag tycker inte om när jag inte förstår fullt ut vad som begärs av mig eller förväntas av mig. Det ger mig ångest. Så jag måste bli bättre på att be om hjälp. Gå till läraren och be om att få det förklarat så jag förstår. Det får känns hur dumt som helst. Men ja, jag får väl framstå som trög då, tills jag greppar vad jag ska göra. När jag väl vet vad jag ska göra då blir också resultatet bra mycket bättre. Så jag får böja på nacken om jag vill slippa bli störd och upptagen av ångest. Det var ett bra konstaterande.
Ja å så en sak till. Hon jag bor hos är jättesnäll. Jag får dåligt samvete för hon vill att jag kommer ner och håller henne sällskap vid tv:n. Och det började nåt program vid åtta. Och vi hade precis ätit och kl var väl 19.35 och jag skulle gå upp och skriva klart min uppsats ( som jag egentligen var färdig med innan jag gick ner och åt) men jag pallade inte säga att jag inte ville se den. Gaahhhh!!!! Jag får dåligt samvete för att hon har varit snäll och lagat mat och jag fick inte diska så jag känner mig ännu mer dum. Jag måste sluta med det där att få dåligt samvete. Jag är en egen person. Hon är en egen person. Alla är vi egna personer. Det är ingen som vänder mig ryggen bara för att jag kanske inte vill eller orkar just det eller det. Det är okej att säga nej.
....vilka problem jag har. Men jag mår bra av att skriva av mig. Det hjälper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar