I bland tänker jag alldeles för mycket och blir så osäker på mig själv och rädd att ingen tycker om mig och att allt jag gör och säger blir fel. Jag var mycket sån här när jag var mindre. Men det är bara att jobba vidare på att bli en självständig individ och att lära mig tycka om mig själv. Det går framåt men när ångest tar över kommer allt tillbaka. Mår bättre i dag men känner fortfarande av att jag tänker för mycket.
På fredag är det begravning - i Växjö. För min vän som gick bort.
I dag blir det antagligen att åka till Nybro för att lämna en nyckel till min lillebror och då tänkte jag passa på att åka förbi farsan och hjälpa honom att sota skorstenen eftersom pappa vägrar att anlita en sotare och min lillebror lovar att han ska göra det men det händer aldrig nåt och jag får ångest av att veta att pappas jävla envishet kan försätta han i en situation där hela huset brinner ner, precis som mammas och syrrans hus gjorde på grund av soteld. Pappa har till och med köpt en brandvarnare så orolig är han ju själv.
Det känns som att jag behöver vara överallt och jag har inte energin att hålla humöret uppe alla dagar men det är väl bara att bita i hop. Antingen får jag det här att funka eller så går det åt helvete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar