I går började min activity week och jag åkte in till Brighton, St Anne´s day Centre för hemlösa och utsatta. Jag gav dom frukost och lunch och hade ett par givande samtal som verkligen fick mig att känna att ja jag vill verkligen jobba med människor, uppmuntra, förstå, bemöta, finnas, tillföra. Det var en mycket bra dag. Dagcentret är drivet med välgörenhet så all mat är skänkt till dom. Personalen var jättetrevliga.
I dag har jag oxå haft en givande dag IGEN (yeeeiiiii) Jag har varit på EMMAUS precis runt hörnet där jag bor. Det gick himla bra. Jag var där från 09.30 till 17.00 (lång dag för mig) Jag har haft många bra snack, bla med chefen på bygget och så några som bor där ( det är ett kollektiv inbakat i Emmaus och deras verksamhet, himla intressant) och så har jag pratat med en tjej som är volontär där (en blivande polis som börjar sin tjänst på måndag) (tycker för den delen att det var himla imponerande och glädjande att hon valde att ha volontärjobb där, mycket smart) hur eller hur, jag har fått MASSOR av information och fått det förklarat för mig hur det fungerar och jag kan inte låta bli att gilla tanken på deras sätt att arbeta. Här är allt ideellt medans hemma är allt styrt av myndigheter. Jag tror att jag kommer ha en bra redovisning (INFÖR HELA SKOLAN dessutom) dels för att jag tycker att det är intressant det jag gör, först tänkte jag att, huuuur ska det här gå? Hur har jag tänkt egentligen, men faktum ÄR att jag kom på att det var inte farligt att fråga och höra mig för. Först tänkte jag (ja jag tänker mycket jag) undra hur jag uppfattas om jag frågar runt. Kommer folk tycka att jag snokar? Men jag började i den änden att jag berättade om mig själv, lite kort om min bakgrund som missbrukare, vad jag gjorde nu (går i skola och läser upp betyg) och att jag ska läsa beteendevetenskap eller KBT när jag kommer hem till Sverige igen och att jag brinner för det här med människor och att kunna nå fram och jag vill tillföra och använda mig av mina erfarenheter i framtiden och glädjande och lite förvånande så fick jag tillbaka det jag gav, öppenhet, så allt flöt på hur bra som helst. Fan va häftigt måste jag säga. Jag är jätteglad. Och informationen jag fick är fortfarande kvar i mitt huvud! Amazing! Det måste ju ha med intresse att göra. Jag kände mig som en svamp när jag var där. Å hå hå jag blir så exalterad av att jag kan behålla info i huvudet. Klappar mig själv på axeln. Jag har varit jätteduktig i dag. Lina stolt! :)
Och bara en sån sak att jag har nåt vettigt att skriva om känns så skönt. Jag har varit helt tom i skallen tills nu, jag har funderat på om det kan ha varit att jag är understimulerad och inte gör saker som egentligen intresserar mig. Och ja, jag tror det måste vara nåt sånt. I skolan går jag på automatik, gör det jag ska mest för att jag måste men det är inte mycket som tilltalar mig, det är mest som en grå zon skolan. Visst, människorna där är jättesnälla och rara och miljön är mysig men jag får inte ut så mycket av det. Men det är väl en erfarenhet absolut som jag kommer ha nytta av i framtiden och det hjälper mig att bli mer säker på vad jag faktiskt vill med mitt liv och vart min passion finns. Jag är bra med människor, det är det jag ska hålla på med, jag vet det helt säkert nu. Jag har aldrig vågat lyssna till mina intressen innan men det är faktiskt det som avgör om jag gör ett bra jobb, jag ska tycka om det jag gör för då gör jag det bra. Och jag förstår nu att det är helt okej att brinna för saker och ha ett genuint intresse och att kunna erkänna mina egenskaper. Jag är bra med människor och det kan jag säga och stå upp för. Jag vet det. Och jag ska fördjupa mig i det ännu mer. Och jag behöver inte skämmas eller tvivla på mig själv. Fan va jag har tvivlat på mig själv men det är slut med det nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar