Vilken dag

Vaknade i morse med ångest och har haft det hela dagen. Till och med mat tanten i köket frågade vad det var med mig och jag sa att jag hade ångest och hon sa, ja, jag känner inte igen dig. Den här Lina tycker jag inte om. Nej det gör inte jag heller svarade jag då. Men men jag har såna dagar då det helt enkelt inte går att dölja. Mår bättre nu. Men jag gick till skolan i af och jag jobbade extra i köket oxå fast jag bara ville lägga mig ner i fosterställning. Jag har lärt mig att det går över. Och framför allt, jag KAN ta mig för saker även att jag har ångest. Innan har jag bara flytt men nu har jag fått lära mig att handskas med det. Jag försöker tänka att det är bara en känsla och den ska inte bestämma över mig och så tänker jag att okej, den påverkar min utstrålning men den kan inte ta i från mig min förmåga att gå, stå och tala men det var fan kämpigt i dag det är bara att erkänna. Tror jag ska gå och vila en stund. Det tar på krafterna det här tillståndet.