Feeling kind of lonely - fucked up and cold...
What is that? What is what?
Tomorrow is a new day. But not yet a new year. It´s still 2011
Do things I´m not proud of
But feel no regret either
I go my own way
Include people
Share feelings...
I a moment we give in
In the end we all begin
We all create our own little sin
måndag 26 december 2011
söndag 24 april 2011
24 april....
Tiden går, våren bakom hörnet, istiden är ännu en gång förbi och jag kan börja känna mig som människa igen. Å bara det att jag kan bejaka mina kvinnliga sidor som att få frossa i skor, klackar, tofsar i håret, roliga kläder, ja listan kan ju göras lång...
Har varit låg den senaste veckan, riktigt nere. Det är påfrestande att aldrig kunna bara kunna få må OK. Vad kommer denna berg o dahl bana från....? Och hur fan ska jag få bukt på det?
...efter massa analyserande, dividerande, gogglande, och rannsakningar så tror jag att jag kan ha hittat svaret... PMDD. Det har med nåt så pinsamt å göra som menscyklen, några dagar innan mens å några dagar innan ägglossning så kan man alltså hamna i ett slags depp-mode, allt från mörkt till kolsvart... (nu har jag inte en aning om varför jag tycker det är så jävla pinsamt å jobbigt att bekräfta för mig själv att jag e tjej, har mens, tuttar, å med det nån störning i maskineriet (där uppe då) som tydligen gör att jag hela hela tiden ska hamna i det där sorgsna, uppgivna tillståndet där jag inte kan förstå vad jag gör på det här klotet, allt tappar sin mening, och det enda jag har kunnat konstatera har varit - det går inte se fram emot något, för är det en sån dag, när allt tappar sin mening, då spelar det ingen roll om det så hade vatt nån som gav mig 11 miljoner. det hade inte bekommit mig. Det är bara gömma mig i ett hörn å vänta på att det ska gå över. Eremit-varning.
Det är skitjobbigt att försöka fungera som en normal människa när psyket sviker mig på det här sättet. Och ännu värre att jag ÄR en glad jävel annars, pigg å utåtriktad, positiv,kreativ, rolig som fan. Vill en jävla massa med mitt liv, vill vill vill!!! Sen vill jag ingenting med nånting. A de e kluvet. Men nu ska jag anteckna mitt mående i två månader, dag för dag, om hur jag mår, sen får jag gå till en doktor så får jag hålla tummarna för att dom kanske kan hjälpa mig, för jag är 28 år och jag ska inte behöva gå med en önskan om att bara få slippa finnas till nå mer. Det är verkligen inte jag.
Har varit låg den senaste veckan, riktigt nere. Det är påfrestande att aldrig kunna bara kunna få må OK. Vad kommer denna berg o dahl bana från....? Och hur fan ska jag få bukt på det?
...efter massa analyserande, dividerande, gogglande, och rannsakningar så tror jag att jag kan ha hittat svaret... PMDD. Det har med nåt så pinsamt å göra som menscyklen, några dagar innan mens å några dagar innan ägglossning så kan man alltså hamna i ett slags depp-mode, allt från mörkt till kolsvart... (nu har jag inte en aning om varför jag tycker det är så jävla pinsamt å jobbigt att bekräfta för mig själv att jag e tjej, har mens, tuttar, å med det nån störning i maskineriet (där uppe då) som tydligen gör att jag hela hela tiden ska hamna i det där sorgsna, uppgivna tillståndet där jag inte kan förstå vad jag gör på det här klotet, allt tappar sin mening, och det enda jag har kunnat konstatera har varit - det går inte se fram emot något, för är det en sån dag, när allt tappar sin mening, då spelar det ingen roll om det så hade vatt nån som gav mig 11 miljoner. det hade inte bekommit mig. Det är bara gömma mig i ett hörn å vänta på att det ska gå över. Eremit-varning.
Det är skitjobbigt att försöka fungera som en normal människa när psyket sviker mig på det här sättet. Och ännu värre att jag ÄR en glad jävel annars, pigg å utåtriktad, positiv,kreativ, rolig som fan. Vill en jävla massa med mitt liv, vill vill vill!!! Sen vill jag ingenting med nånting. A de e kluvet. Men nu ska jag anteckna mitt mående i två månader, dag för dag, om hur jag mår, sen får jag gå till en doktor så får jag hålla tummarna för att dom kanske kan hjälpa mig, för jag är 28 år och jag ska inte behöva gå med en önskan om att bara få slippa finnas till nå mer. Det är verkligen inte jag.
måndag 28 februari 2011
ha ha för fan!
Tittade just på Nu blåser vi Sverige... jävligt bra!!! Ha ha ha!! Just i min smak! Sånt där jag skulle kunna medverka i rakt av! Att se folks reaktioner... eller snarare deras FÖRSÖK att hålla inne reaktioner!!!!
tisdag 22 februari 2011
30 juli 2010
Kollade igenom gamla tankar och hittade det här... och när jag nu såhär i efterhand läser det som va högst relevant vid just den tidpunkten i mitt liv då så kan jag inte förstå att det skulle vara jag som har skrivit just det jag läst. Är jag verkligen så duktig på att formulera mig? Uppenbarligen... Jag minns bara att jag mådde fruktansvärt dåligt just då... Och det höll i sig länge. En trasig, riktigt smärtsamt trasig människa.
Jag är fri. Fri att göra vad jag vill nu. Att jag får börja om från början, det är tungt. Jävligt tungt. Allting tar emot. Till o med att gå upp på morgonen, för det finns ingenting som motiverar mig snarare tynger mig. Min själ är trasig och övergiven, jag gråter, gråter som aldrig förr. Jag är själv chockad över hur jag vågade släppa in en annan människa i mitt liv o våga vilja så mycket som jag ville med dig...
...sanningen o känslan...
Men det var kanske nödvändigt. Nödvändigt för min egen utveckling, en bekräftelse på att jag är ämnad att göra något helt annat än att spendera mitt liv med dig. Jag har längtan, jag har en dröm om att fylla mitt liv med berikande och givande innehåll och jag behövde kanske möta dig, leva med dig, älska med dig, utlämna mig till dig, beundra dig, komma nära dig, låta dig hålla om mig om natten, se dig. Se hela dig. Jag behövde kanske få bli påmind om hur skönt det är att ha någon vid min sida, som räknar in mig i vardagen, som månar om att jag mår bra, och har det bra. Jag har levt i min ensamhet större delen av mitt liv, även att jag har människor och familj runt omkring mig, så har jag alltid saknat min allra bästa vän, och jag ville tro att jag kunde hitta min bästa vän i dig. Och jag är glad att jag fått vara med dig dom här månaderna, fått möjligheten att lära känna dig, träffa en annan människa som faktiskt delar en hel massa intressen med mig, och samtidigt resonerar och tänker ganska lika i det mesta som mig. Det har varit underbart givande och fruktansvärt smärtsamt, du har hjälpt mig att tänka klarare på vad jag faktiskt vill ha ut av livet. Samtidigt som jag försöker bemästra mitt eget inre misslyckande, som bara vill ha hjälp utifrån att slå sönder hela insidan av mig just nu. Jag har ju en förmåga att ta den enklare utvägen, av någon anledning, i stället för att re i det. Men jag är trött på den lille röde fan som sitter på axeln. Jag vill
vidare, du vill stanna där du är, och dra dom lass du drar, som du vet inte ens behöver existera. Du nöjer dig med att ha huvudet ovanför vattenytan. Jag behöver inte känna att jag har misslyckats egentligen, snarare tvärt om, så har jag blivit en erfarenhet rikare. Jag tänker må bra igen...
.
Jag är fri. Fri att göra vad jag vill nu. Att jag får börja om från början, det är tungt. Jävligt tungt. Allting tar emot. Till o med att gå upp på morgonen, för det finns ingenting som motiverar mig snarare tynger mig. Min själ är trasig och övergiven, jag gråter, gråter som aldrig förr. Jag är själv chockad över hur jag vågade släppa in en annan människa i mitt liv o våga vilja så mycket som jag ville med dig...
...sanningen o känslan...
Men det var kanske nödvändigt. Nödvändigt för min egen utveckling, en bekräftelse på att jag är ämnad att göra något helt annat än att spendera mitt liv med dig. Jag har längtan, jag har en dröm om att fylla mitt liv med berikande och givande innehåll och jag behövde kanske möta dig, leva med dig, älska med dig, utlämna mig till dig, beundra dig, komma nära dig, låta dig hålla om mig om natten, se dig. Se hela dig. Jag behövde kanske få bli påmind om hur skönt det är att ha någon vid min sida, som räknar in mig i vardagen, som månar om att jag mår bra, och har det bra. Jag har levt i min ensamhet större delen av mitt liv, även att jag har människor och familj runt omkring mig, så har jag alltid saknat min allra bästa vän, och jag ville tro att jag kunde hitta min bästa vän i dig. Och jag är glad att jag fått vara med dig dom här månaderna, fått möjligheten att lära känna dig, träffa en annan människa som faktiskt delar en hel massa intressen med mig, och samtidigt resonerar och tänker ganska lika i det mesta som mig. Det har varit underbart givande och fruktansvärt smärtsamt, du har hjälpt mig att tänka klarare på vad jag faktiskt vill ha ut av livet. Samtidigt som jag försöker bemästra mitt eget inre misslyckande, som bara vill ha hjälp utifrån att slå sönder hela insidan av mig just nu. Jag har ju en förmåga att ta den enklare utvägen, av någon anledning, i stället för att re i det. Men jag är trött på den lille röde fan som sitter på axeln. Jag vill
vidare, du vill stanna där du är, och dra dom lass du drar, som du vet inte ens behöver existera. Du nöjer dig med att ha huvudet ovanför vattenytan. Jag behöver inte känna att jag har misslyckats egentligen, snarare tvärt om, så har jag blivit en erfarenhet rikare. Jag tänker må bra igen...
.
torsdag 17 februari 2011
http://svtplay.se/v/2322408/musik_special/mando_diao
Fastnade framför tv:n.... SVT2 i helgen. Där visade dom Mando Diaos spelning.
Jag säger bara det. Vilka fantastiska människor. Hela konceptet, allt, så välgjort, så genomtänkt. Mkt mkt bra gjort måste jag säga! Härligt m kreativa människor.
Och när Ray Davies klev in på scen... kunde jag känna hur stolta killarna va att ha honom där! Vackert! Det är så sällan någon lyckas förmedla någon äkta känsla av tacksamhet och ödmjukhet men killarna i Mando Diao... verkligen verkligen, U made it! Fakking perfect!
Fastnade framför tv:n.... SVT2 i helgen. Där visade dom Mando Diaos spelning.
Jag säger bara det. Vilka fantastiska människor. Hela konceptet, allt, så välgjort, så genomtänkt. Mkt mkt bra gjort måste jag säga! Härligt m kreativa människor.
Och när Ray Davies klev in på scen... kunde jag känna hur stolta killarna va att ha honom där! Vackert! Det är så sällan någon lyckas förmedla någon äkta känsla av tacksamhet och ödmjukhet men killarna i Mando Diao... verkligen verkligen, U made it! Fakking perfect!
tisdag 1 februari 2011
I just did it!
I dag (hemma & sjuk) passar jag på att tillbringa många timmar framför datorn & vad har jag lyckats åstadkomma? Jo! Idag tog jag ett steg närmare en förändring, gav mig själv en öppning, jag registrerade mig på statist.se & på filmcafe.se.
De flesta som lär känna mig säger till mig, du skulle börja spela teater Lina. Underhållning! Du är... å så säger dom en massa trevliga saker till mig. Och i dagens stela samhälle där vi uppmuntras till att vara opersonliga både i hemmet och socialt så måste jag faktiskt säga att jag har fått och får oförskämt mycket positiv respons bara genom att vara just jag! Och det skulle väl va fan om jag inte skulle kunna ta till mig någon gång.
Och det här med teater... Vill, en jävla massa! Men vilken ände börjar jag i? Hur elr hur så ska det bli spännande å se hur jag tar till mig det här.
Bingen nästa.
De flesta som lär känna mig säger till mig, du skulle börja spela teater Lina. Underhållning! Du är... å så säger dom en massa trevliga saker till mig. Och i dagens stela samhälle där vi uppmuntras till att vara opersonliga både i hemmet och socialt så måste jag faktiskt säga att jag har fått och får oförskämt mycket positiv respons bara genom att vara just jag! Och det skulle väl va fan om jag inte skulle kunna ta till mig någon gång.
Och det här med teater... Vill, en jävla massa! Men vilken ände börjar jag i? Hur elr hur så ska det bli spännande å se hur jag tar till mig det här.
Bingen nästa.
onsdag 26 januari 2011
Lyssnar på Sthephen Lynch... Me, I get in a verry much better mood.... crasy mother fucker, lovely man, kan inte säga annat än, damn, i bland är man bara hemma med rätt musik, lite cosmic love kareoke.... recording - fucking funny aj swere!! hehe Im gonna be a fucking super trampstar a day maby... Who Knows???
Nu äm aj jekting to so soc.... Jag.... framförhållningen själv... eh... ne men kanske inte riktigt då men jag vatt ju faktiskt förvånad att klockan inte hunnit bli ett ännu vilket jag va heeeeelt övertygad om... för den sakens skull behöver jag ju inte sitta här å skriva när jag ska infinna mig hos fröken socialassistent inom loppet av 15 minutas.... Påklädd så långt att det är jacka å skor som saknas så e jag för övrigt redo att bege mig.... funderar lite hum.... skulle väl inte ha med mig nåra viktiga papper va? eh...? ne inte va jag minns här å nu i af så... bye å hej solong ( ååååhhhh vill inte!!!!) jäla skit! grr HEEEEEEEEEEEEEEEEj då Linajävel ... =(
Oki doki I made it....kom till å med i tid till soc - unbeliveble! Yes, jag e uppriktigt förvånad, måste vara för jag ställt klockan 3- 4 min före. (tack mig själv för detta då da)
Nu äm aj jekting to so soc.... Jag.... framförhållningen själv... eh... ne men kanske inte riktigt då men jag vatt ju faktiskt förvånad att klockan inte hunnit bli ett ännu vilket jag va heeeeelt övertygad om... för den sakens skull behöver jag ju inte sitta här å skriva när jag ska infinna mig hos fröken socialassistent inom loppet av 15 minutas.... Påklädd så långt att det är jacka å skor som saknas så e jag för övrigt redo att bege mig.... funderar lite hum.... skulle väl inte ha med mig nåra viktiga papper va? eh...? ne inte va jag minns här å nu i af så... bye å hej solong ( ååååhhhh vill inte!!!!) jäla skit! grr HEEEEEEEEEEEEEEEEj då Linajävel ... =(
Oki doki I made it....kom till å med i tid till soc - unbeliveble! Yes, jag e uppriktigt förvånad, måste vara för jag ställt klockan 3- 4 min före. (tack mig själv för detta då da)
onsdag 5 januari 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)